Daft 1: Smällborgsmässoafton
Jag har alltid tyckt att brytningen April/Maj är fulländat komisk.
Först en fest. Våren är här, det är allt värt att fira. Vi hugger ner så mycket skog vi överhuvudtaget orkar och tänder enorma
brasor i en hyllning till värmen, runt dessa dansar vi tills solen går ner och upp igen. Äntligen vår, äntligen valborg. Life is good.
Sen kommer då dagen efter denna glädjeyra och vad händer? Jo, vi klipper ut stora kartongbitar, skriver ner några arga rader, sätter detta på en pinne och går ut och skriker av våra lungors fulla kraft att jorden är på väg att gå under och allt är politikernas fel.
Är det inte alldeles för lätt att vara arg när man är bakis?
Jag bestämde mig själv för att bojkotta firandet detta år och om min norrländska gräsmatta inte hade bestämt sig för att börja bli grön just idag av alla dagar hade jag nog lyckats också. Eftersom jag älskar min matta så kan jag inte låta bli att ryckas med en smula. Jag får nog allt tvinga Bengt att dra ut bastuflotten ändå.
Valborgs i en liten by utanför Piteå. The wild times will roll for sure....
Till sist ett citat från ett träd på skolgården utanför mitt fönster:
"Sara är så söt, synd bara att hon inte tykker om mig" Undertecknat P
Upp med hakan lille vän.
